mymoment

Det liknar ett sagolandskap utanför mitt fönster. Snön ligger som en mjuk sammetsmatta, solen lyser och snön gnistrar som små stjärnor tillbaks. Allt jag kan säga är tack. Tack för att jag har lärt mej att uppskatta detta fina och tack för att jag gör det. Det är så lätt att ta saker och ting förgivna...

På årets näst sista dag har jag hosta och ont i kroppen. Min snälla mamma och likaså så min syster yster, förbarmade sej om min lilla Lovis. Hon fick följa med dem till Storfors och där kan hon springa i snön och rasta av sej. Skönt för henne! Tack snälla ni!
Min söta dotter Lotta frågar i telefonen om det är något jag behöver ha hjälp med.
Så snälla och omtänksamma!Jag kan känna mej lyckligt lottad, det är ett som är säkert!
Ja,det finns så mycket som är vackert, som berikar våra liv.Ibland är det naturen som bjuder på fägring, ibland är det omtanke hos andra människor. Visst är det vackert med omtanke?
Omtanke och kärlek är bland de bästa ord jag vet.

Andra ord jag också tycker mycket om är:
Hopp,
som jag fick av mitt kära barnbarn Amanda, i form av trä bokstäver i julklapp. Tänk att hon kunde veta det!
Vidare är orden:
Fred, Livgivande, Tro, Hjärta, Förändring, Liv och Glädje några av de vackraste ord jag kan höra.
Inte då att förglömma mina barn och barnbarns namn som jag älskar att höra och uttala, Charlotta, Jonas, Amanda, Hampus, Carl-Oscar, Samuel-August och Ivar-Lo!
Förändring,
är ett ord många känner sej rädda för. 
Jag kan känna otrolig tacksamhet för förändringar. Att våga förändra det som inte är bra. Att förändra sej själv eller att göra en förändring i livet är för det mesta vägen till vårt inre lugn. Att förändra någonting i det yttre, sker även en förändring på det inre planet.
Hopp,
det ordet är ett av dom bättre. Att ha hopp om livet, att hoppas det blirså som du önskar. Att våga tro på hoppet ger oss ett slags lugn i själen. Hoppet ger hjärnan en ny väg vars nervbana bara stärks och visar vägen till hjärtats rum.
Glädje,
det är ett viktigt ord. Att se till sej själv och andra, då sprids glädjen i kroppen och det är livsviktigt.
Att förlora sin glädje är så illa att livet kan ta slut av det. Att inte ha glädje i sej är att förlora fotfästet, att tappa sej själv.
Att försöka att se lite glädje är en bra början.

Jag kan säga att jag gläds åt

Vänligheten
Godheten
Den goda viljan
Den goda tanken
Kärleken
Kraften i det betydelsefulla
Modet
Omsorgen
Sanningen
Solen
Skratten
Lärandet
Denna vackra blå planet
Universum
Växterna
Stenarna
Havet och bäcken
Min tro
Fågelsång
Intelligenta och kärleksfulla handlingar
Medmänniskor
Hjärtan
Barnen
Barnbarnen
Händer
Ögon
Ögonblick

Hjalmar Bergman sade så klokt: 

Bara det att det finns glädje är en källa till glädje

Vill önska Dej/Er ett Gott Nytt År!

Jag önskar ett fint år och med mycket värme och kärlek!

-Men hur vet man att man nått den här nivån på upplysning?
-Det kommer små tecken som bekräftar ditt inträde.
Du börjar lägga märke till alltings helighet-det gudomliga i månskenet, lystern hos den klarblå himmelen en sommardag, en doftande prästkrage eller skrattet hos ett busigt barn.
Jag såg på Julian. Jag lovar att den tid du ägnat åt mej i natt inte varit bortkastad. Jag ska leva enligt visdomen från Sivana och jag ska dela med mej av den till alla som kan behöva höra ditt budskap. Och jag talar verkligen från hjärtat nu-det här är ett löfte, sade jag högtidligt och känslosamt.
-Ja, sprid mystikernas rika budskap till alla runt omkring dej. De kommer snabbt att uppleva positiva förändringar och en förbättrad livskvalitet, precis som du kommer att göra. Kom ihåg att det här är en resa att njuta av. Själva färden är precis lika bra som slutmålet.
Jag bara lyssnade och lät honom fortsätta.
-Yogi Raman var en fantastisk historieberättare, men det var en av hans historier som stack ut i mängden. Får jag berätta den för dej?
naturligtvis.
-För många år sedan i Indien var det en maharadja som ville bygga något so hyllning till sin hustru för att visa sin kärlek och tillgivenhet.
Han ville bygga något vars motstycke värden aldrig skådat.-Ett konstverk som skulle skimra i månskenet och som människor skulle beundra i många hundra år. _så varje dag slet hans arbetare med bygget, sten för sten. Och varje dag tog strukturen mer och mer form och började att se ut som ett monument. En kärlekens fästning mot Indiens blå himmel.. Och till sist, efter 22 års utdraget byggande, stod palatset av ren marmor färdigt. -Vet di vad jag talar om?
-Nej, har ingen aning.
-TajMahall-Ett verkligt underverk, svarade Julian.
Och sensmoralen är enkel: Varje människa i hela värden är ett underverk. Alla är hjältar på ett eller annat sätt. Varje individ har en fantastiska bedrifter, glädje och varaktig tillfredställelse. Allt som krävs är små steg i riktning mot våra drömmar. Ett överflödande liv bygger man liksom TajMahal med en sten i taget, dag för dag. Små segrar leder till större segrar. Pyttesmå, ackumulerade förändringar och förbättringar som de jag talat om bidrar till att bygga upp positiva vanor. Positiva vanor ger resultat. Och resultat inspirerar dej till ännu större förändring. Börja leva som om varje dag vore den sista. Från och med i dag -Lär dej mer, skratta mer och gör det du verkligen vill göra. Gå inte miste om ditt öde. Det som ligger bakom dej och det som väntar framför dej är ingenting i jämförelse med det som finns gömt inom dej.



Detta var ett utdrag från boken: Munken som sålde sin Ferrari, av Robin Sharma
Läsvärd bok som jag varmt rekommenderar!


Life is good!

Nästa dag satt Peter i klassrummet och kände sej rastlös och uttråkad. Men plötsligt kom han ihåg den nya leksaken. Han drog ut lite tråd ur nystanet och vipps var han tillbaks hemma i trädgården och lekte. När han insåg vad han kunde åstadkomma med tråden blev han snart trött på att gå i skolan och längtade efter att komma upp i tonåren och göra alla de spännande saker tonåringar gör. Så han drog lite i tråden och plötsligt var han tonåring och hade en söt flickvän som hete Elsie. Men Peter var ändå inte nöjd. Han hade ju aldrig lärt sej att njuta av stunden och uppskatta livets enkla nöjen. Istället drömde han om att bli vuxen.  Så han drog åter igen i tråden och flera år svepte förbi i ett ögonblick. Nu var han plötsligt medelålders. Han hade gift sej med Elsie och hade fullt med barn i huset. Men han lade märke till något annat också. Han en gång så korpsvarta hår hade blivit grått. Hans mamma som han älskat så mycket, hade blivit gammal och svag. Men Peter kunde fortfarande inte leva i nuet, så han drog än en gång i tråden och väntade på nästa förändring.  Nu var han nittio år gammal. Hans tjocka hår hade nu blivit alldeles vitt som snö, hans unga vackra hustru hade blivit hade åldrats och dött några år tidigare och hans underbara barn hade vuxit upp och flyttat till andra städer för att leva sitt eget liv. För första gången i hela hans liv insåg han att han aldrig tagit seg tiden att uppskatta de små tingen i livet. Han hade aldrig åkt och fiska med sina barn eller tagit månskenspromenader med Elsie. Han hade aldrig planterat något i trädgården eller läst någon av de fantastiska böcker som hans mor brukade läsa. I stället hade han stressat fram i livet utan att någonsin vila och ta sej tid att någonsin ta sej tid att uppskatta allt han hade.
Insikten gjorde honom djupt sorgsen. Han beslöt sej för att ta en promenad i den skog han brukat leka i som barn. När han kom dit upptäckte han att dom små taniga träden från hanns barndom hade vuxit upp till stora ekar. Själva skogen hade mognat till ett naturens paradis. Han lade sej ner i gräset och snart slumrade han till. Men bara någon minut senare vaknade han igen av att någon ropade på honom. Han tittade upp och till sin förvåning fick han se samma gamla kvinna som givit honom nystanet för många år sedan.
- Har du haft roligt med din present? frågade hon. Peter svarade snabbt först tyckte jag att den var rolig, men nu avskyr jag den. Hela mitt liv har förflutit utan av att jag haft en chans att njuta av det. Visst har jag blivit besparad tråkiga upplevelser, men jag har heller inte fått uppleva det roliga heller. Jag känner mej tom inombords -jag har gått miste om livets gåva.
Vad du är otacksam sade kvinnan. Men jag skall ändå uppfylla en sista önskan åt dej. Vad önskar du dej? ·Peter tänkte efter en kort stund och sade sedan jag vill vara en skolpojke igen och få chansen att leva om mitt liv. Sedan somnade han.
Snart hörde han någon ropa hans namn på nytt och han undrade vem det kunde vara den här gången. När han öppnade fick han se, till sin oerhörda lättnad sin mamma stå lutad över sin säng. Hon såg ung frisk och strålande ut och Peter insåg att den märkliga kvinnan från skogen verkligen hade uppfyllt hans önskan.
skynda dej Peter! – Du sover för mycket du kommer försent till skolan, bannade hans mor.
Som du förstår, hoppade Peter ur sängen direkt och från den stunden levde han sitt liv på det sätt han hoppats. Han njöt av varje stund–Men det började inte förrän han slutade att jaga efter framtiden och i stället började leva helt och fullt i stunden.
vilken fantastisk saga, sade jag.
– Tyvärr, är den just det, en saga. I verkligheten får vi aldrig någon chans att göra om livet en gång till. Vår enda chans att vakna upp inför livets underverk innan det är försent- Är i dag. Tiden rinner bort för oss som sand mellan fingrarna.
– Låt den här nya dgen bli det avgörande ögonblick i ditt liv -den dag då du en gång för alla fatta det beslutet att koncentrera dej på det som är viktigt.
Bestäm dej för att ägna mer tid åt de människor som gör ditt liv värt att leva. Vörda de speciella ögonblicken och njut av dess kraft. Gör att sådant som du alltid velat göra-Bestiga berget som alltid väntat på dej eller lär dej spela trumpet.  Dansa i regnet eller bygg upp ett nytt företag. Börja lyssna på mer musik, lär dej ett nytt språk och återupptäck din barndoms förundran över allting. Sluta skuta upp lyckan i väntan på andra saker och njut av vägen till framgång istället. Återuppliva anden och börja ta hand om själen. Det är vägen till Nirvana.
-Nirvana?
-Mystikerna i Sivana ansåg att det slutliga målet för alla som nått den sanna upplysningen, var en platts som de kallade Nirvana. Egentligen avser det ett sinnestillstånd snarare än en platts-ett tillstånd där man går bortom allt man tidigare känt till. I Nirvana är allt möjligt.
-Det finns inget lidande och livets dans utspelar sej med en gudomlig perfektion. När de nådde Nirvana upplevde mystikerna att de inträdde i ett himmelrike på jorden. Det var deras slutgiltiga mål i livet, kungjorde Julian och hans ansikte lyste av en nästan änglalik frid.
-Vi är här av en särskild anledning fortsatte han poetiskt. Meditera över ditt verkliga kall i livet och hur du kan ge av dej själv till andra. Sparka av dej gravitationens bojor. Blås nytt liv i din livsgnista i dag och låt den flamma upp till en lysande eld. Börja tillämpa de principer och strategier jag lärt dej och var allt du kan vara. Då kommer det en tid då du också får smaka på frukterna av Nirvana.


forts följer…